"...is all in the mind"

Och förresten.

Jag känner en marathonlöpare som ska vara sjukt nöjd med sitt "pers" igår...på hela 46 minuter.

Grymt!

Söndagsinspiration

Lite roligt är det när det händer nåt med tapeter...

Foto: Alvhem

Sista helgen i maj: Det är sommar!

Helgen i korta ord. Värme. Solning. Kanelbullar. Saltgodis. Årets första dopp i havet. Marathon. Middag med färskpotatispremiär. Vin. Vänner. Solbränna. Sovmorgon. Träning; medelpass, löpning och cykling. Spikmatta. & längtan.

Foto: J

Bildkavalkad fredag

foto; lelove, we heart it, my funny eye.

Mer jobbet.

Jo. För när man räddar. Liv.

Det känns på riktigt då.
På riktigt.

Jobbrelaterat stolt

Idag är jag riktigt stolt över mig själv.

Och så har jag så mycket kärlek till det där jobbet och alla härliga männisskor där att jag nästan blir skrämd av tanken. Hur ska jag någonsin kunna lämna dem?

I hallen

Lite småsugen är jag på kända Ray & Charles Eames klassiker Hangitall att ha i hallen.....

Bilder; designtorget, alvhem mäkleri

Helgplaner på en solig torsdag

En av de bästa. Är i stockholm. För att springa. Utmaningen. Den största av dem alla. The Marathon. All den energi och kraft mina tankar har som boosting sänds tvärs över detta lilla avlånga land, från västkust till östkust. You know that. Under tiden, ska jag ha ledig helg, lyssna till Loney Dear, John Mayer, Kings of Convenience, Joshua Radin....och så ska jag få solstrålar i mitt ansikte, dela glädje med mina nyexaminerade vänner, kanske åka till skärgården, kanske fota lite, träna, kanske grilla, läsa den här boken (tack S för tipset!) ...och så ska jag tänka...en massa...och på dig.

Till........

..............det bästa T:et jag känner;


"Marathon running, the toughest of all sports, is all in the mind."
Chris Brasher

"By having a definite plan to follow you feel that each ten-mile run through the rain is a specific piece of a jigsaw, not just another run."
Brendan Foster


I believe in you. En massa lycka till på Stockholm marathon!

En onsdagstanke

Jag brukar inte jämföra sjukdomar, diagnoser och obotliga tillstånd. Nånstans är det en grundläggande princip jag har. Av den enkla anledningen att varje sjukdomstillstånd upplevs subjekt av den som har det och vi har olika förutsättningar att hantera dem. Men, häromdagen hörde jag en så....felaktig kommentar. Och faktiskt, i min värld.....en stukning av en fot är ingenting i jämförelse med en hjärntumör. Det är ju det där med perspektiv.

Trött onsdag

Foton; pernille medsted, bobedre, wabi sabi.

Det sistnämnda

En del kanske bara följer strömmen. Andra kanske bara halkar dit. En tredje kanske tar det enkla valet.

Men en del...är svårfångade.

Tisdagsledigt

Den lediga dagen fick en sovmorgon, nice lunch med D och träning. Imorn jobb & träning. Och torsdag detsamma. Och på fredag ska jag se några av mina fina vänner ta sin sjuksköterskeexamen och det ska bli väldigt roligt att dela deras lycka. Och kvällen bjuder på fest av den anledningen. Och sen har jag en ledig helg. Fast i vissas fall ska jag följa stockholm marathon på lördag väldigt noga :)

Form & funktion

Inbyggda hyllor i väggen. Praktiskt och snyggt...

Foton: stadshem mäkleri.

Vita tankar

Så vitt....enkelt....är det fina...och fyllt med liv är det vackrare som ingenting annat....

Måndagsfix

Idag blev det inte något intensivpass. Istället en lång dag på jobbet, och sen städning och sen fastnade jag på spotify....men sen, har jag fotpoddat mig 6 km. Jodå!

Imorn är planen att spana tapeter och träna på kvällen. Och att vara ledig :)

Oups!

Jag har visst pirr i kroppen!

Close. Closer.

Den här. På hög volym. Ligg på golvet. Blunda.

Closer.

Status

Annars då? Jo det heter jobbhelg. Fredag till måndag. Jobba kväll, dag, kväll, dag. Men jag går inte under för det. Igår bakade vi scones till frukost på jobbet. Igår kväll åt jag mangosorbet och drack vin med söta vänner. Idag blir det pizzabeställning på jobbet. Ikväll springer jag hem från jobbet, en liten löptur på 5 km. Imorn bitti jobbar jag med. Och där på måndagskvällen är det dags för intensivpass. Och som ni kanske märkt. Jag är rätt glad.

Och så jag med

Och så har man skaffat Spotify. Åh. Varför gjorde jag inte det lite tidigare? Där finns ju typ allt!

Söndagsmorgon

Nattlig vit inspiration

Man behöver inte så mycket. Mer än fria ytor....och fria tankar. Och utrymme för att göra tankarna till verklighet.

Foton: livingetc.com

Listening to

I högtalaren.

The heart of life
Say
You had time
In your atmosphere
Born to run

Om kreativitet

Det är.
När man inte riktigt kommer till ro.
Det är.
När man inte finner orden.
Det är.
När inget uttryck känns tillräckligt.

Som man lägger sig platt fall på golvet.
Andas.
Som man lägger sig på spikmattan.
Andas.
Som man tar fram kameran.
Klickar.
Som man plockar fram gitarren.
Plinkar.

Och sen.
Kommer orden. Uttrycken.

Det är märkligt. Fascinerande. Varje gång det händer.

Och vet man nån. Som fungerar på liknande sätt. Någon...man inte riktigt känner. Men som man blir inspirerad av. Som man.... tycker om. Då verkar det bli lättare. Enklare. Att nå till orden....jo, det verkar faktiskt så.

Obotligt

Vissa gånger. Drabbas man av närheten mer än andra. Man överrumplas. Det blir så påtagligt. Så verkligt....som det alltid är...men ändå på nåt sätt verkligare än annars... Man kan inte vara där utan att....den stora starka röda pumpande muskeln, hjärtat, drabbas av stickande skärande hugg, som vassa knivar ...trots dess enorma livsskapande kraft, verkar pumpförmågan plötsligt vara nedsatt, man andas, men verkar ha syrebrist. Man undrar om det kanske är så att hjärtat har känslor, inuti sig självt. Man undrar hur nära kopplat hjärtat är med hjärnan. Man tänker, man funderar, man känner. Man känner varje kroppsdel, varje cell påverkas. Det gör så ont. Man klarar knappt att stå kvar där. Ändå gör man det. För att man vill. För att man vill, ge allt man har. Trots att inga ord kan trösta, inga meningar någonsin är tillräckliga nog. Man ser...frustration, smärtan, tröttheten, en bedjan om bot...fast att den du ser det hos, vet att det inte finns någon av det sistnämnda. Man vill stanna. Man vill gå. Man önskar man kunde....göra allt till det goda, det livsgivande som finns. Man önskar. Man håller sig kvar. Man ser. Och vad man än gör...är det aldrig någonsin tillräckligt...och det är man väl medveten om......

....ändå är det så förbaskat svårt.

Patienten idag. Kunde varit min mamma.

Och har, kanske, ett eller två år kvar att leva.

Ändå, man gör vad man kan. Man gör allt man kan. Säger det man kan, trots att det ändå inte...räcker.

Foto; Alicia Bock

Fredag

Dagens ord: salt wasting syndrome
Dagens låt: här & här

Inte ens en vettig rubrik

Dags att jobba helgen är det för mig strax.... efter en trevlig kväll igår.

Lite musik som mitt hjärta gillar just nu;

Free fallin´ och här

Death came and got me

Carry me

I´d rather be with you

Annars har jag val att göra. Och uttryck, formuleringar, tankar som gror...jag låter dem stå på tillväxt ett tag till. Göder dem. Pysslar om dem. Vattnar dem. Tills de spricker ut. Tvingar dem inte, för jag vet att när de väl kommer slå ut, kommer de blomma som ingenting annat...och så är det precis som du säger, T, det är bara så lite av det stora som finns inuti som syns, att det blir högst frustrerande att bara kunna visualisera en liten del av allt det där ....(vad jag gillade den formuleringen). Och jag, som ändå trodde mig ha en del av det skrivna ordets gåva, kan inte ens i nuläget formulera det i närheten av så som du gör. Vad är det som händer?

Tjugoförsta maj

En nästan helt vanlig torsdag. Mulet, men solen blänker lite igenom. Jag har vaknat till mysigt sms, om två timmar väntar träning, sen förhoppningsvis har solen börjat titta fram för fika med O i eftermiddag, och ikväll hoppas jag att solen består och lyser in från in balkong för då blir det nice middag hos mig. Fin torsdag på er!

Idag inspireras J av....

...bilder från boligmagasinet... och mitt eget sena nattliga plinkande på gitarren.... och death cab for cutie

Det som kallas unikt

En del avviker från mängden. Det finns så mycket därinuti som du inte har en aning om, men ändå märks det. Fast det inte syns, så glimmar det liksom igenom, små stjärnglimtar. Och det är det som gör det.

Färgsprak

Bemz gör överdrag till soffor och andra möbler i fina tyger. Som exempel använder de marimekko. Och visst blir det lite läckert? Fast bäst gillar jag nog ändå tavlorna av tygerna, både trädet på väggen vid klippansoffan omklädd i unikko och magnolian bakom tomelillafåtöljen...

bilder; bemz.com

Bildkavalkad

Idag har jag en träningsvärkande kropp. Det är underbart. Jag mår så bra just nu, men vet att mer träning och lite annat kommer göra att det kommer bli ännu bättre, trots att jag har svårt att tro att det kan bli det med tanke på hur bra det är just nu.

Bilder; moderna museet, living etc, irene suchocki, & boligmagasinet

:)

Får man må så här bra?? Det är närapå läskigt!

Ett snott

Snor ett citat som jag gillar.

"Nothing in this world that's worth having comes easy"

och det innehåller i min mening ingen pessimism, ingen bitterhet, ingen uppgven känsla. Enbart tanken att strävan behövs, att det inte är den enklaste vägen som är den rätta, att lyckan om du väljer den kräver en aktivitet att utföra, en väg att gå som snarare är snirklig än spikrak...

Med karoten

Just nu äter jag morot, lyssnar på joseph Arthur och funderar över livet....det räcker långt just nu.

Receptet på en finfin helg

Börja fredagen med vän på besök. Laga god pasta tillsammans. Låt vännen spela gitarr. Lär dig några ackord. Fortsätt lördagen med sovmorgon och titta på göteborgsvarvet med fler vänner. Gå en lång promenad genom stan med dem. Låt solen värma dig. Ät middag med varvetlöparna på kvällen. Drick lite vin eller öl eller så. Prata och mys till sent på natten. Ta en sovmorgon till på söndagen. Ligg en stund på spikmattan. Ta en spontanlöptur med en vän. Drick te, ät glass och se film med vänner på kvällen.

Sätt inte gränser. Gör det du känner. Va den du vill vara. Strunta totalt i vad andra förväntar sig att du ska vara, göra eller säga. Följ dina mål, men låt inte dess väg kväva dig. Det är vägen som är målet, och DU, du är bra precis så som du är.

Perfekta toner

Honey and the moon - Joseph Arthur
I will follow you into the dark -Death cab for cutie

Vad göteborgsvarvet gör med en tävlingssjäl....

Taggad till tusen på träning. Minst sagt.

Idag 5 km i Skatås med D. Rätt lagom. Riktigt trevligt. Och ännu mer taggad när D springer så mycket fortare! Och när pulsklockans siffror är för höga. Tävlings-J har vaknat ordentligt till liv....

Några stycken gitarrackord

Jag har en himla massa lust att springa. En massa ideér och tankar om texter flyger runt i huvudet. Jag har lust att måla väggarna, tapetsera, leta efter grejor till lägenheten som ingen annan har, jag vill ut & resa, flyga och fara, åka till nya platser, fortsätta känna mig kravlös och ännu mer fri, njuta av sol, värme och gitarrplinkande.....

och så kanske kanske är det så att det finns något som bidrar till allt det där....

Three free days coming....

Det är soligt i göteborg. Varm luft. Ungefär 16 grader. Vårigt.

....och jag är ledig. Tre dagar i rad......mmmmm. Just nu är det livet bara bra :)

En typisk dag

Inspirerad av Sara - en dag med J.
05.35 ringer klockan. Äter frukost nummer 1 och fixar i ordning mig.
06.15 störtar ut genom dörren och cyklar till jobbet.
06.35 låser cykel, går ner och byter om.
06.45 tar rapport av nattsjuksköterskan om mina 6 patienter jag har hand om idag.
07.00 samlas alla undersköterskor och sjuksköterskor som jobbar idag. Jag rapporterar högt för alla om mina 6 patienter och likadant gör mina sjuksköterskekollegor. Vi går igenom vilka inskrivningar som kommer idag och vem som tar hand om vilka patienter.
07.20 svarar i telefon, operation berätttar vilken tid två patienter som ska opereras idag ska komma ner till operation.
07.25 börjar jag läsa på lite till i journalen om ett par patienter jag inte känner så väl. 07.30 blir jag avbruten, patients pvk har åkt ut och droppet fungerar inte. Sätter ny nål och kopplar på dropp. Patienten säger sig oxå ha ont. Blandar morfin som jag ger intravenöst till patienten.
07.45 börjar delar morgonmedicinerna. Är klar med detta 08.20. På väg till patienterna med medicinerna får jag reda på att en patient har utslag över hela överkroppen. Jag går genast tillbaka till läkemedelsrummet och hämtar allergimedicin, krossar denna tablett och ger direkt i en slang som går in till magen. Beslutar att avsluta att ge sondvälling och ett visst läkemedel. Fortsätter sedan med medicinutdelningen, ger tabletter, sprutor, antibiotika intravenöst och kopplar dropp, och tittar till mina patienters sår, dränage, ser hur de känner sig med smärta, rörelse, pareser, syn, eventuella pupillreaktioner, andning, ork och hur det går att äta och dricka. Memorerar detta i mitt huvud. Är klar med allt 09.25. Går då och äter frukost.
09.30 droppar läkarna in.
09.45 rondar vi, läkarna, jag och "mina" undersköterskor. Vi går gemensamt igenom patienterna, vad som ska göras, röntgen, konsultremisser, telefonsamtal, sår som ska tittas på, eventuella reoperationer som ska göras, om rätt läkemedel är insatt, vilka läkemedel som ska sättas ut, vilka prover som ska tas, vilka patienter som kan gå hem eller vidare till annat sjukhus för rehabiliterande vård.
10.05 ringer anhörig till en patient.
10.10 går vi runt till patienterna.
10.30 sätter jag pvk och kopplar dropp till en patient som ligger och väntar på operation.
10.40 dokumenterar jag rondanteckning och skriver omvårdnadsepikris. Mellan 10 och 11 är jag inne hos samma patient och ger morfin två gånger och muskelavslappnande en gång och mer att dricka flera gånger.
11.30 plockar jag fram saker för attt göra en odling på en patient. Detta fungerar inte alls, avlsutar 12.25 utan resultat.
12.30 ger premedicinering till patient som ska opereras.
12.35 och går ner på röntgen med en patient. Kommer tillbaka kl 13, ger då smärtstillande igen. Går på lunch 13.05.
13.30 hämtar antibiotika och anestesijournal och går ner med patienten som ska opereras till operation, lämnar rapport till narkossköterskan och ser till att patienten är lugn. Åter 13.35 och börjar dokumentera.
13.55 rapporterar över en patient till ett annat sjukhus.
14.00 ett nytt dropp som ska kopplas + antibiotika som ska ges.
14.15 rapport tilll kvällspersonalen.
14.25 dokumenterar igen. 14.30 smärtstillande igen. Fortsätter dokumentera och skriver epikris.
14.50 ringer två anhöriga.
15.00 allmänna koman kommer. Trött! Massa skratt på ssk expeditionen.
15.10 konsulterar en läkare angående ett sår och eventuell operation. Beslutar att sätta ett par suturer. Hjälper en annan läkare som får göra detta. Dokumenterar detta samt rapporterar det till kvällssjuksköterskan som varit på lunch.
Lägg därtill att jag svarat på ca 10 telefonsamtal till under dagen och att nån frågar dig saker, rycker tag i dig, undrar och informerar dig om olika saker som du måste komma ihåg, ta ställning till, avgöra, eller konsultera kontinuerligt under hela dagen. Det blir en del att hålla reda på! Men, jag älskar det!

Går från jobbet 15.50. 20 minuter övertid. Nöjd. Glad. Och dags för 7 km löpning.

Hemma 16.20 Äter knäckemacka
18.00 ut genom dörren. Löpning 7 km i underbar luft.
18.50 stretchar och duschar.
20.30 mat & så

och nu 21.12 sitter jag här.

Hur är era dagar?

Hemma hos J

Nån efterfrågade bilder på lägenheten... Jag lovar. Det kommer! Men först ska det blir lite mer ordning på den!

J - status

Det luktar vår i luften. Borta är de trötta ögonen. Imorn jobbar jag tidigt - alltid mycket roligare än kvällspass. På fredag är jag ledig. Till helgen är det göteborgsvarvet. Och i helgen får jag besök. Och så sprattlar det i löparbenen...

Attans med, livet är ju riktigt bra! ;)

Kärlek & mat...

Kärlek och mat. Dert enda vi behöver.

Förutom vänner, vätska, tokigheter, sol, familj, skratt, glädje, tak över huvudet och en hel massa mer...

Fina wallstickers från Rockett St George i alla fall.

Tisdagstanke

För visst ska det bli skönt med semester.....
Visst är det skönt med lediga helger......

Men.

Det är vad du tänker varje dag som räknas.
Det är vad du gör varje dag som räknas.
Det är vad du är varje dag som betyder.

Det är varje dag som är den största delen av tiden. Det är den du ska leva i.

Till balkongen

Åh.. fick sån inspiration till balkongen....tror det får bli en vända förbi indiska och granit innan jobbet.... tänk zinkkrukor, ljuslyktor i glas och ett brickbord i nån typ av metall. Och så en skön stol.... och så ska det blomma......

Att ha den uppätna kakan kvar

Det är märkligt. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar. Ändå är det förbaskat ofta så.

Men, vem orkar engagera sig?
Vem, orkar bry sig?

Man får stå sitt kast. Om man gjort ett val.

Eller så är det just att bry sig, att engagera sig som räknas.

A big smile on me...

Vet inte riktigt vad det beror på........ men jag mår bara så bra för tillfället!

(eller kanske jag vet det?)

Söndagsläget

Jag hade en underbar kväll verkligen igår. Tackar godingarna L, D, A, D och vänners vänner för det! Det var längesen en sådan frihetskänsla infann sig....även om jag åker omkring lite på en sådan överhuvudtaget just nu. Dagen ska ägnas åt att skruva ihop fredagens ikeainköp, Malmbyrån nummer två. I vitt. Perfekt förvaring och ser snyggt ut i sovrummet dessutom. Och ska jag träna i eftermiddag. och på fredag får jag besök över göteborgsvarvethelgen. Ser fram emot det. Massor.

Nästan fyra

03.51
Stod klockan på nu när jag kom hem...............

men attans vilken härlig kväll!

Vitt & färg

Bilder; boligmagasinet och sköna hem.

Say it (in words) with pictures

Idag känner jag mig lika fri som bilderna antyder.

Foton; the bunny cage, mr twingo, irene suchocki, hippo hand.

Ler

Ja men ni vet. Vissa dagar är bättre än andra. Vissa veckor är bättre än andra. Så har det varit denna.

Ja men ni vet. Härlig fredagsfeeling på jobbet. Övertrötthet. Allt är roligt. Massa skratt. Full fart och rätt mycket att göra. Glada läkare. Effektiva läkare. Allt blir tokigt (inte riiktigt då okej..:) ). Felsteg tacklas med skratt. Provoceringer möts med detsamma. Och avsluta med kanelbullefika.

Ja men ni vet, ikea på det. Kökslampan uppe. Ny byrå till klädförvaring. Några ljus. En ny ljuslykta till balkongen.

Ja men ni vet. Lite vin & så med fina arbetskamrater imorn.

Ja men ni vet! Livet är härligt!

Vad görs?

Ikväll då?

Jo.
Pluggat neurologi. Sprungit en kort runda, mest för att få luft. Nu städning, sen sova.

Sen då?

Imorn, jobb och ikea. På lördag, fika på dagen och utgång på kvällen. Och på söndag, träning och ledig tid.

Jodå :)

Sött

Är fortfarande lika kär. I Lisas tavlor.

Tavlor målade av Lisa Rinnevou.

Visst!

Men.

Det går nästan lite bra nu va?

Inget speciellt.

Men, hej, livet är roligt!

När allvaret tränger sig på

Nä. Man fattar inte. Förrän man sett det själv. Nä. Man fattar inte det då heller.

Kanske kan man lite förstå. När arbetskamraten, en av de bästa, har tårfyllda ögon, för att en vän till densamma har en sjukdom som jag & alla andra på min avdelning ofta har hand om. Ja, kanske förstår man lite mer då.

Men, ändå. Man fattar liksom inte helt.

Ändå. Vad ska man göra?

Att göra sitt allra bästa.

Jag gör det. Och....hoppas.

Favorite colour

Underbara. Som jag fick av M. Färgen, liksom. Färgen! Som är ännu intensivare i verkligheten.