ett träningspass genomfört som bitvis snuddar totalt vid lyckan. mitt i när det är som jobbigast är man nära att spricka. av rus. av lyckokänsla. av att känna sig snudd på gränslös och omöjlig.
jag älskar verkligen den känslan.
och så avslutas passet med en winnerbäcklåt. och då. då är det bara majjunijulitjugohundranio i huvudet. och man kan föreställa sig hur hjärtat därinuti inte kan sluta le. och man undrar varför.
torsdag 12 november 2009
snudda vid lyckan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)



0 tycker till:
Skicka en kommentar